Vad är programmering?

Programmering handlar om att ge instruktioner till en maskin, t.ex. en dator, robot eller NC-maskin som beskriver hur den ska utföra en viss uppgift. Programmeraren skapar ett program för att lösa ett visst problem, och för att göra detta måste han använda sig utav ett särskilt programmeringsspråk. Detta språk kan skilja sig åt mellan olika datorprogram och inom samma program. Därför måste det översättas till en särskild maskinkod som är direkt anpassad till den unika maskin som används.

Det viktiga med programmering är att först identifiera rätt problem. Ibland kan man behöva dela upp problemet i flera separata bitar, för att på ett successivt sätt kunna fundera över lösningar, skissa upp dessa och så småningom implementera dem och testa deras funktion.


Vad är ett programspråk och hur använder man det?


Programspråket är ett enkelt språk med särskild grammatik, vilket innehåller alla de verktyg som krävs för att man ska kunna lösa ett enskilt problem. Det påminner faktiskt lite om logiken inom matematik. Men man kan också jämföra det med t.ex. ett matrecept, eller instruktioner för hur man bygger en IKEA-soffa. Så länge man har förstått och tillgodogjort sig kunskaperna i programspråket, har man alla medel som krävs för att kunna lösa vilket problem som helst.

Högnivåspråk är det som oftast används. Program som skapas med högnivåspråk är portabla vilket betyder att de kan användas på flera andra typer av datorer. Alla olika datorer har dock sitt eget maskinspråk eller maskinkod vilket innebär att man “översätta” högnivåspråket till maskinspråk genom exempelvis en kompilator eller interpretator.

Hur och när uppstod programmering?

Programmering har anor ända sedan 1950-talet och har sedan dess genomgått ett flertal olika paradigm. Edsger Dijkstra skrev år 1968 en mycket välkänd artikel som skulle komma att bli startskottet för det som idag går under namnet ‘strukturerad programmering’. Artikeln hette

Go to statement considered harmful och jag rekommenderar verkligen att ni tar er en titt på den för att – förutom en liten historielektion – få en bättre förståelse för varför man med fördel bör använda strukturerade satser för att undvika s k “spaghetti-programmering”.
Den första programmeraren anses dock vara en otrolig kvinna vid namn Ada Lovelace, en engelsk matematiker och skribent som redan under 1800-talet strukturerade algoritmer avsedda att bearbetas med maskin. Hennes samarbete med Charles Babbage avseende den analytiska maskinen blev visserligen aldrig framställt, men anses än idag vara förstadiet till den första datorn. Hon skulle dock komma att bli för evigt ihågkommen, genom programspråket Ada, som blev uppkallat efter henne.